powrót na poprzednią stronę

Hasło miesiąca

„I widziałem miasto święte, nowe Jeruzalem, zstępujące z nieba od Boga, przygotowane jak przyozdobiona oblubienica dla męża swego.” Obj 21,2

Evangelisk Luthersk Trefoldighetskirke i Warszawa NORSK

Kort historie om Evangelisk Luthersk Trefoldighetskirke i Warszawa

Luteranerne har vært til stede i Warszawa- og i Mazovia-regionen siden reformasjonen. Den første menigheten ble forsøkt etablert i kong Stefan Batorys tid. Peter Artomius, teolog fra Wielkopolska, ble den første lutherske prest ordinert i Warszawa. Han var sjelesørger for Warszawa-luteranerne, og samtidig begynte han å bygge kirke, som dessverre ble ødelagt under et opprør mot dissentere under kongens fravær i 1581. Luteranerne ble jaget ut, og pastor Artomiusz (foto) flyttet til Węgrów.  Mens lutherske gudstjenester ble forbudt i Warszawa, ba Warszawa-luteranerne til Gud sammen med menigheten i Węgrów. To ganger hvert år kom pastorene fra Węgrów for å holde gudstjeneste i Warszawa. Senere bygget den danske utsendingen bedehus ved Królewskagaten, og der hadde man gudstjenester under den danske kongens proteksjon, første gang 21. juni 1767, ledet av den danske pastoren Jan Jakub Scheidemantel (1734-77). Takket være Sejmens (Parlamentets) bestemmelser fra 1768 fikk lutheranere religionsfrihet. I 1775 ble Warszawa-lutheranere uavhengige av Węgrów og stiftet en egen menighet hvis første sogneprest ble Scheidemantel. Den 15. januar 1777 fikk menigheten kongens tillatelse til å bygge en kirke.

Av tre prosjekter som ble presentert, valgte kong Stanislaw August prosjektet utarbeidet av Simon Gottlieb Zug.

Byggearbeidet begynte den 24. april 1777, og grunnsteinen ble lagt den 4. mai 1778. På den tiden hadde menigheten to prester, seniorpastor Teofil Ringeltaube og assistent Frederic Cerulli. Den 2. juli 1779 ble korset plassert på kirketaket og bygningsdokumentene ble plassert i korsets sokkel. Offisiell vigsling av den evangelisk lutherske Trefoldighetskirken fant sted den 30. desember 1781.  En tavle til minne om dette ble plassert over hovedinngangen på kongens fødselsdag 17. januar 1788. Kirken ble bygget på det høyeste stedet i Warszawa, og dens tårn ble brukt under Kościuszko–opprøret for å finne fiendens posisjoner. Kirken ble også brukt som konsertsal av bl.a. Frederic Chopin som spilte på et eol-melodikon for tsar Alexander i 1825. Stanislaw Moniuszko, polsk nasjonaloperas far, var ofte dirigent. Mange profilerte polakker var medlemmer og ledere i menigheten på den tid, som Peter Tepper, Wilhelm Malcz, forfatter av polsk språkleksikon og leder av menighetsrådet Samuel Bogumił Line, og den prominente maler som startet Stiftelsen for de skjønne kunstner ”Zachęta”, Wojciech Gerson.

Fra begynnelsen av 1800-tallet begynte man å sette inn glassvinduer i kirken, og i 1901 ble gassbelysning installert. Året etter kjøpte kirken et pipeorgel av merket E. F. Walker and Co. Kirken ble alvorlig skadet under den første verdenskrig. Den tyske hæren konfiskerte kirkeklokkene og kobberet på taket på kuppelen, og dette ble smeltet om til militære formål. I mellomkrigsårene ble flere glassmalerier satt inn i vinduene, og Karl Schwabes verksted i Biala produserte nye kirkeklokker. Disse kunne man første gang høre den 30. desember 1929.

I september 1939 og under den tyske okkupasjonen deltok menighetsmedlemmer av Trefoldighetskirken i byens tragiske historie og nasjonens martyrdom. Biskop Julius Bursche, leder av den lutherske kirke i Polen og tidligere prest ved Trefoldighetskirken, døde martyrdøden under nazistene. Kirken ble bombet og brent den 16. september 1939. Sammen med kirken ble menighetens andre institusjoner, skoler og menighetshus lagt i ruiner. Sykehuset ble ødelagt under likvidasjonen av Warszawa-gettoen i 1943. Før 2. verdenskrig hadde menigheten en omfattende virksomhet innen kultur, utdanning og karitativt arbeid. Av alle menighetens institusjoner: sykehus, skoler, barnehager, gamlehjem og pensjonat for rekonvalesens, ble det bare igjen Diakoni Senter ”Tabita” i Konstancin-Jeziorno og kirken i Warszawa-Włochy

Umiddelbart etter at tyskerne forlot Warszawa begynte luteranerne å gjenoppbygge kirken. De første gudstjenester fant sted under åpen himmel i det brente kirkerommet som var blitt ryddet. Mellom 1952 og 1962 tok staten over oppbyggingen av kirkebygget. Planene var å omgjøre bygningen til sekulære mål. Men i 1956 ble kirken gitt tilbake til de rettmessige eiere - den lutherske menigheten i Warszawa. Menighetens byggekomité avsluttet arbeidet ganske raskt. Den 22. juni 1958 fant det sted en seremoni med re-konsekrasjon av kirken på Małachowski plass. Biskop Karol Kotula ledet seremonien sammen med biskop Hans Lilje fra Hannover.

Bygningsmassen ble trofast restaurert etter de originale planer og tegninger av Zug. Bare interiørets utsmykning ble modernisert i samsvar med liturgiske krav. Det nye alteret, designet av Teodor Bursze, ble bygd på en marmorplattform med en trapp foran. Trekrusifikset av Jozef Trenarowski ble plassert på alteret. I bakgrunnen finnes det en stuccoplate av sølv med liturgiske symboler. På veggen over krusifikset ble et bilde av den oppstandne Jesus plassert i stedet for der den gamle prekestolen stod. Orgelet (en gave fra Zurich) ble plassert i galleriet i 2. etasje. Vinduene på begge sider av alteret ble utsmykket med glassmalerier designet av prof. Adam Dobrzański og disse ble bekostet av fru Michalina Wedel, enken etter Jan Wedel. Den reformerte kirken i Warszawa ga et eksemplar av Radziwiłł-bibelen på polsk som gave til vår menighet, bibelen var trykket i Brześć i 1563. Inne i kirken finnes det også et portrett av Martin Luther under møtet i Worms i 1521, malt av Stefan Norblin.

I vår menighets historie har våre prester en viktig plass. Etter 2. verdenskrig var det Zygmunt Michelis til 1963, fra 1963- 1979 Ryszard Tenkler, 1980-1995 Jan Walter, 1995-2007 Włodzimierz Nast og fra 2007 har Piotr Gaś vært vår hovedpastor.

Vår menighet, med ca 2000 medlemmer, er den største lutherske menigheten i Warszawa bispedømme. Vi har samarbeidspartnere i Sverige (Uppsala Domkirke menighet), Nederland (lutherske kirken i Amsterdam) og mange forbindelser med våre søstre og brødre i Tyskland, Russland og andre europeiske land.

To ganger har man hatt økumenisk gudstjeneste i vår kirke sammen med biskopen av Roma: den 9. juni 1991 bønnestund med pave Johannes Paul II, og den 25. mai 2006 besøkte kirken vår pave Benedikt XVI. Den 23. januar 2000 ble dokumentet om gjensidig godkjenning av dåpens sakrament signert av de fleste kirkene av det Økumeniske Råd i Polen og den romersk-katolske kirken.

Søndagsgudstjenester. Trefoldighetskirken, Małachowskiego Plass 1, kl.10.30 og 19.00 (Nattverd)

Kapellet ”Tabit”a i Konstancin-Jeziorno,  Dluga 43, kl.11.00

Kirken i Warszawa-Włochy,  Cietrzewia 22, kl.10.00

Menighetens adresse: 00-062 Warszawa, Kredytowa 4 tel.+48 22 5564660, fax + 48 228278637

www.trojca.waw.pl e-mail: Ten adres pocztowy jest chroniony przed spamowaniem. Aby go zobaczyć, konieczne jest włączenie w przeglądarce obsługi JavaScript.

Vi er på Facebook  og YouTube

Heliga Trefaldighets evangelisk-lutherska kyrka i Warszawa

En kort historik över Heliga Trefaldighets lutherska kyrka i Warszawa

Det har funnits lutheraner i Warszawa och Mazovia-regionen ända sedan den protestantiska reformationen. De första försöken att bilda en luthersk församling gjordes under kung Stefan Batorys tid. Peter Artomius, en teolog från Wielkopolskie-regionen, blev den förste prästvigda lutherska prästen i Warszawa. Han tog initiativet till att bygga en kyrka för den lokala församlingen. Kyrkan förstördes 1581, under ett uppror mot ”villolärarna” som ägde rum då kungen tillfälligt hade lämnat Warszawa. Alla protestantiska troende förvisades, och pastor Artemius flyttade till Wegrów.

Lutherska gudstjänster förbjöds i Warszawa och hela Mazovia-regionen, och istället anslöt sig lutheranerna till församlingen i Wegrów. Bara två gånger om året fick man fira gudstjänst i Warszawa. Tack vare den danske ambassadörens ansträngningar kunde ett bönhus inrättas på Królewskagatan. Där firades lutherska gudstjänster under beskydd av den danske kungen, för första gången den 21 juni 1767, under ledning av den danske ambassadpredikanten John Jacob Scheidemantel (1734-1777). 1768 fick protestanter rätt att fritt fira gudstjänst och 1775 bildades en luthersk församling i Warszawa, separerad från den i Wegrów. Pastor Scheidemantel blev dess förste kyrkoherde och församlingen fick kungligt tillstånd att uppföra en egen kyrkobyggnad. Kung Stanislaus August valde bland tre förslag ut det som lagts fram av arkitekten Simon Gottlieb Zug.

Byggenskapen startade den 24 april 1777 och grundstenen lades den 4 maj 1778. Församlingens kyrkoherde var då Teophil Ringeltaube och biträdande präst Frederic Cerulli. Den 2 juli 1779 restes korset på krönet av kupolen och kyrkans bygghandlingar murades in under det. Den officiella invigningen av den lutherska Heliga Trefaldighetskyrkan ägde rum den 30 december 1781. En minnestavla med invigningsdatumet placerades över kyrkans huvudingång på kungens födelsedag den 17 januari 1788. I och med att kyrkan byggts på Warszawas högsta plats, kunde officerare iaktta fiendens trupprörelser från kupolen under Kościuszko-upproret. Kyrkan fungerade också som konserthall för framstående kompositörer, t ex spelade Fredric Chopin 1825 på ett s k eolimelodikon för tsar Alexander I.

Bland de ledande i församlingen fanns prominenta polacker som lämnat värdefulla bidrag till vårt lands historia, kultur och vetenskap: Peter Tepper, Samuel Linde, Wilhelm Malcz och Wojciech Gerson.

Med början under 1800-talet fick kyrkan glasmålningar och 1901 installerades gasbelysning. Ett år senare tillkom orgeln, tillverkad av E.F. Walker & Co.

Den unge Fredric Chopin gav konserter 1825. Stanislaw Moniuszko, den polska operakonstens fader, dirigerade orkesterverk. Många betydelsefulla personer från polskt kulturliv och vetenskap var medlemmar av den lutherska församlingen, t ex Samuel Bogumil Linde, mannen bakom det polska standarduppslagsverket, som under en tid var ordförande i kyrkorådet, och den berömde konstnären Wojciech Gerson, initiativtagare till Nationalgalleriet ”Zacheta”.

Kyrkan skadades svårt under första världskriget. Den tyska ockupationsarmén konfiskerade kyrkklockorna och kopparplåten på kupolen, och använde metallen för militärt bruk. Under mellankrigstiden sattes fler glasmålningar in och nya klockor levererades från Karl Schwabes gjuteri i Biala. De ringde för första gången den 30 december 1929.

Under den tyska ockupationen blev Heliga Trefaldighetskyrkans församling indragen i de tragiska händelser som drabbade Warszawa, och i den polska nationens martyrskap. Den lutherska kyrkans ledare, tidigare kyrkoherden i Heliga Trefaldighet, Juliusz Bursche blev martyr under nazisternas välde. Kyrkobyggnaden bombades och brann ner den 16 september 1939. Förutom kyrkan, raserades församlingens alla skolor och övriga byggnader. Sjukhuset förstördes då Warszawas judiska ghetto utplånades av nazisterna 1943.

Så fort tyskarna dragit sig tillbaka, började Warszawas lutheraner att bygga upp sin kyrka igen. Den första gudstjänsten hölls under bar himmel innanför resterna av kyrkväggarna. Återuppbyggandet av kyrkan övertogs 1952-56 av de statliga myndigheterna, som ville göra om kyrkan till en profan byggnad. 1956 återlämnades den till de rättmätiga ägarna – den lutherska församlingen – som snabbt avslutade återuppbyggnadsarbetet. Återinvigningen utfördes av biskop Karol Kotula den 22 juni 1958.

Huvudsakligen restaurerades kyrkan enligt arkitekten Zugs ursprungliga ritningar. Interiörens utsmyckning anpassades till moderna liturgiska behov. Det nya altaret höjdes upp några trappsteg. På altaret placerades ett krucifix skuret i trä av Josef Trenarowski, mot en försilvrad bakgrund försedd med olika liturgiska symboler. Ovanför altaret, framför öppningen till den gamla predikstolen, hängdes en 1800-talsmålning av den uppståndne Jesus. Orgeln flyttades till sin nuvarande plats på läktaren. Fönstren på ömse sidor om altaret dekorerades med glasmålningar av professor Adam Dobrzanski, en gåva till församlingen av fru Michalina Wedel. I kyrkan finns också en målning av Martin Luther vid riksdagen i Worms 1521, utförd av Stefan Norblin.

Vår församling är den största lutherska församlingen i Warszawa stift i den Evangelisk-augsburgska (lutherska) kyrkan i Polen, och har ungefär 1.800 medlemmar. Vi samlas till gudstjänst varje söndag kl 10.30 och 19.00 – gudstjänsterna innehåller alltid nattvardsfirande.  Vi har vänförsamlingar i Sverige (Uppsala domkyrkoförsamling), Nederländerna (Lutherska kyrkan i Amsterdam) och många kontakter med lutherska trossyskon i Tyskland, Ryssland och andra europeiska länder.

 

Kyrkoherde är pastor Piotr Gas.

Den evangelisk-lutherska Trinitatisförsamlingen i Warszawa firar mässa varje söndag kl. 10.30 och 19.00. Om Du tillhör Svenska kyrkan och undrar något om vår församling eller vill besöka våra kyrkor – individuellt eller med en grupp – tveka inte att kontakta oss! (Mail: Ten adres pocztowy jest chroniony przed spamowaniem. Aby go zobaczyć, konieczne jest włączenie w przeglądarce obsługi JavaScript.), tel: 22 556-46-60).


Vår svenska vänförsamling: Uppsala domkyrkoförsamling
 

THE HOLY TRINITY LUTHERAN CHURCH IN WARSAW (1777-1781)

ONE OF THE FIRST NEOCLASSICAL BUILDINGS IN EUROPE


For two centuries Warsaw Lutherans did not have the right to build their own church. The edict issued by the Mazovian prince Janusz in 1525 forbade any other public worship but Roman-Catholic. It was only in 1767-1768 that treaties and constitutional laws were passed at an extraordinary session of the Polish Parliament and equal rights to all denominations were conceded. In this situation, the foundation of the Lutheran church was possible. The king's banker, Piotr Tepper, made efforts to build the church and in 1777 he obtained the appropriate privilege from King Stanisław August Poniatowski. The king however reserved for him self the right of choosing the design of the building.

From three designs presented by Dominik Merlini, Jan Christian Kamsetzer and Szymon Bogumił Zug, the king chose the last one. Zug (1733-1807), unlike his competitors, was not connected with the royal court and at that time was famous as designer of many Warsaw tenement houses, palaces and modern landscape gardens. He also received commissions from Polish aristocrats in the provincial areas. The design of the Lutheran church was however his biggest and most important architectural realization highly estimated by his contemporaries. The final design was preceded by a few versions not far from each other. From the beginning the design of the central building was based on the idea of the Roman Pantheon, die temple dedicated to all gods. The church was to have the shape of a rotunda covered with a dome with four lower annexes. In the last version the dome carried the light lantern with ionic columns surmounted with the cross.

The construction of the church began on April 24th, 1777, and was finished on July 2nd, 1779. During the next two years the interior part of the church was decorated. The work proceeded rapidly thanks to the energetic collecting of funds. The generosity of Warsaw parishioners was enormous. Foreign Lutheran churches also contribu-ted to the project. The brickwork was supervised by master Andrzej Loebeck, and at the supervision of the construction Bogumił Zug was helped by a young architect, Jakub Kubicki. The solemn consecration of the Holy Trinity Church took place on December 30th, 1781.</p>

The Lutheran church was the highest and at the same time one of the biggest buildings of 18th century Warsaw. The diameter of the dome was 33.4 meters long and the height was 58 meters. The church is considered to be a representative work of architecture of the second half of the 18th century in Poland and one of the first buildings in neoclassical style in Europe.

In respect to the interior decoration of the church, interesting structures could be found there. The interior was surrounded by two-storied galleries characteristic of the architecture of Protestant churches. On the first floor the gallery was supported by Tuscan columns, on the second floor by Ionic columns. The gallery by-pass was built over the galleries on the mould supporting the dome. The altar was situated on the axis of the entrance. The pulpit was placed over the altar and the organ over the pulpit. The pews were placed concentrically against the axis of the church forming segments of a circle. Light reached the church through the opening of the lantern surmounting the building and through the round windows of the rotunda. In 1784 the painting representing Christ on the Mount of Olives painted by a Saxon artist Bogumił Schiffner was placed over the altar.

The Lutheran church was quickly taking root in the history of the city. Similarly its parishioners can be found on the most glorious pages of the history of the capital city. They showed their patriotism in Kościuszko Insurrection in 1794 and the uprisings for independence in 1831 and 1863.
In the 19th and 20th centuries charitable, cultural and educational institution were erected within the parish. The Lutheran hospital was the oldest institution (older than the parish itself) ofering help to the city people irrespective of their denominations. (A well-know physician Tytus Chałubiński worked there as the head doctor in 1847-1857).

Up to the outbreak of the second world war the parish had also run the old people’s home, orphanage, shelter for women, sewing work-room, dormitory for boys, kindergarten, nursery, day-room, home for epileptics and the convalescent home “Tabita”. In the neighbourhood of the church there were parish schools - the primary schools for boys and girls and secondary schools, Mikołaj Rej's Gymnasium for boys and Anna Wazówna’s Gymnasium for girls.

The church gathered lovers of classical music. In the 19th century young Fryderyk Chopin gave concerts there. Stanisław Moniuszko, the father of Polish national opera, conducted orchestras during some of those concerts. Many significant personalities of Polish culture and science were members of this Lutheran parish, such as Samuel Bogumił Linde, the author of the Polish dictionary who was for some time the chairman of the church council and Wojciech Gerson, an outstanding painter who initiated the foundation of the Society of Fine Arts, “Zachęta”.

In September 1939, and during German occupation, the  parishioners  of the Holy Trinity Church participated in the tragic history of their city and in the martyrdom of the Polish nation. Bishop Juliusz Bursche, the head of the Lutheran Church in Poland and previous pastor of the Holy Trinity Parish became a martyr under the Nazis. The church fell into ruin when bombed and burnt on September 16th, 1939. Together with the church, all parish institutions, schools and the parish house were  ruined. The hospital was destroyed in the time of the Warsaw ghetto extermination in 1943.

Almost immediately after the Germans' withdrawal Warsaw Lutherans began to rebuild their church. The first services took place under the open sky within burnt but cleared from rubble walls of  the church. In 1952-1956 the reconstruction of the church was taken over by state authorities. The plans were to transform the church into a secular building. In 1956 the church was returned to the legal owner - the Lutheran parish in Warsaw. The Parish Committee on Reconstruction of the Holy Trinity Church finished their work quickly. On June 22nd 1958 the ceremony of consecration of  the reconstructed church at Małachowski’s Square took place. The act of the consecration was performed by Bishop Karol Kotula.

The mass of the church was restored faithfully according to Zug’s plans and drawings. Only the interior decoration was adapted to modern liturgical requirements. The new altar was raised on the marble platform with steps. The wooden crucifix carved by Józef Trenarowski was placed on the altar. The silvered, stuccoes “screen” with liturgical emblems is in the background. Higher up on the wall, covering the interior of the previous pulpit, the 19th century painting representing Jesus Christ risen from the dead was placed. The organ (a gift from Church Aid in Zurich), earlier situated over the altar, was set up over the entrance on the second floor gallery. The windows on both sides of the altar were decorated by stained-glass compositions designed by Prof. Adam Dobrzański and were presented to the parish by Mrs. Michalina Wedel. In the interior there are a painting by Stefan Norblin representing Martin Luther at Diet of Worms in 1521.

Only the old people’s home “Tabita” was preserved of all the charitable institutions. Other were either not rebuilt after the war or were taken over by the state. The surrounding of the church because of changes is loosing its harmonious character.

: : Learn more about our parish (.pdf)

DIE EVANGELISCH-AUGSBURGISCHE (LUTHERISCHE) SANKT TRINITATIS KIRCHE (1777-1781)

EINES DER ERSTEN KLASSIZISTISCHEN BAUWERKE IN EUROPA


Über zwei Jahrhunderte lang durften die Warschauer Protestanten kein eigenes Gotteshaus errichten. Laut einem Erlaß des masowischen Fürsten Janusz vom Jahre 1525 konnten nämlich in Masowien nur Katholiken ihre Konfession frei und öffentlich ausüben.

Erst 1767/1768 hat der außerordentliche Sejm (polnisches Parlament) entsprechende Gesetze verabschiedet, die allen Konfessionen gleiche Rechte erteilten. Sobald diese Beschlüsse in Krall getreten sind, hat sich der königliche Bankier – Piotr Tepper darum bemüht, in Warschau eine evangelisch-lutherische Kirche bauen zu dürfen.

Der König – Stanisław August Poniatowski – hat ihm sein Erlaubnis gegeben, wollte jedoch persönlich den Bauentwurf bestimmen. Von den drei ihm vorgelegten Entwürfen (von Dominik Merhni, Jan Chrystian Kamsetzer und Szymon Bogumił Zug) hat der König den letzten Architekten und dessen Bauriß ausgewählt.

Im Gegensatz zu seinen Konkurrenten war Zug (1733-1807) zwar nicht mit dem Königshof verbunden, erfreute sich aber großer Popularität als Erbauer von zahlreichen Wohnhäusern und Schlössern. Der Bau der evangelisch-augsburgischen Kirche in Warschau erwies sich allerdings als sein größtes und bedeutendstes Werk, das bereits von seinen Zeitgenossen sehr hoch geschätzt wurde.

Das heute stehende Kirchengebäude unterscheidet sich nur in kleinen Details vom ursprünglichen Entwurf. Von Anfang an war die Kirche als ein Zentralbau, eine mit Kuppel gedeckte Rotunde geplant. Sie wurde nach dem Vorbild des römischen Pantheons, des antiken Tempels aller Götter errichtet.

Im Endergebnis befindet sich auf der Kuppel zusätzlich noch eine mit Kreuz verzierte Laterne, die von ionischen Säulen umgeben ist. Der Bau der Kirche dauerte vom 24. April 1777 bis zum 2. Juli 1779. Weitere zwei Jahre wurden den Arbeiten im Innenraum des Tempels gewidmet Solch ein rasches Arbeitstempo ermöglichten sowohl reichliche Spenden der Warschauer Protestanten, wie auch bedeutende finanzielle Unterstützung von der Seite melirerer evangelischer Gemeinden im Ausland. Feierliche Einweihung des neuen Gotteshauses fand am 30. Dezember 1781 statt.

Die evangelisch-augsburgische Kirche war im 18. Jahrhundert das höchste und gleichzeitig eines der größten Bauwerke Warschaus. Der Durchmesser der Rotunde beträgt 33,4 Meter, ihre Höhe 58 Meter. Die Kirche gilt somit als ein repräsentatives Beispiel der polnischen Baukunst der zweiten Hälfte des 18. Jahrhunderts und als eines der ersten klassizistischen Bauwerke in Europa.

Besondere Aufmerksamkeit sollte man auch der Innenarchitektur der Kirche widmen. Der ganze Innenraum ist von typischen für evangelische Kirchen zweistöckigen Galerien eingefaßt, die im ersten Stock auf töskanischen, im zweiten auf ionischen Säulen ruhen. Gegenüber der Kirchentür befindet sich der Altar. Urspünglich war über dem Altar die Kanzel angebracht und noch höher - die Orgel. 1784 hängte man in der Kirche ein Gemälde von Bogumił Schiffher, auf dem Christi auf dem Ölberg dargestellt wurde.

<p>Im 19. und 20. Jahrhundert hat die Evangelisch-Augsbugische Gemeinde in Warschau eine lebhafte kulturelle und karitative Tätigkeit entwickelt. Älter sogar als die Gemeinde war das evangelische Krankenhaus, das allen Einwohnern Warschaus, abgesehen von ihrer Konfession, ärztliche Hilfe geleistet hat. Darüber hinaus führte die Gemeinde bis zum Ausbruch des Zweiten Weltkrieges noch ein Alters- und Waisenheim, einen Kindergarten, eine Nähwerkstatt, eine Burse für Jungen, eine Anstalt für Fallsüchtige und eine Pension „Tabita” für Rekonvaleszenten. In der Nähe des Gotteshauses wurden auch Gemeindeschulen gegründet (Mikołaj-Rej-Gymnasium für Jungen, Anna-Wazówna-Gymnasium für Mädchen und Grundschulen).

Die Kirche spielte auch immer eine wichtige Rolle im kulturellen Leben Warschau. Hier gab im 19. Jahrhundert seine Konzerte und sang im Kirchenchor Fryderyk Chopin, hier dirigierte oft während der Konzerte Stanisław Moniuszko – ein berühmter, polnischer Komponist. Unter den Angehörigen dieser Gemeinde gab es viele bekannte Persönlichkeiten, wie etwa Samuel Bogumił Linde, den Verfasser eines Wörterbuches der polnischen Sprache oder den Maler Wojciech Gerson.

Dann kam der zweite Weltkrieg, der sowohl die Kirche selbst (nach einem Bombenangriff am 16. September 1939), wie auch alle Gemeindeschulen und Diakonieanstalten völlig zestört hat. Nur das Krankenhaus existierte noch bis zum Jahre 1943 und wurde dann, während der Liquidation des Warschauer Ghettos auch zerstört. Im Krieg wurde der Bischof der Evangelish-Augs-burgischen Kirche in Polen und ehemaliger Pfarrer der Warschauer Gemeinde, Dr. Juliusz Bursche, von den Nazis ermordet.

Sobalt die Nazis Warschau verlassen haben, begannen die Lutheraner ihr Gotteshaus wiederaufzubauen. Im ausgebrannten Gebäude waren unter freiem Himmel die ersten Gottesdienste abgehalten.

Der Staat übernahm im Jahre 1952 den Wiederaufbau der Kirche mit dem Vorhaben, sie später für weltliche Zwecke zu bestimmen. Im Oktober 1956 wurde die Kirche allerdings ihrem eigentlichen Besitzer, der Evangelisch-Augsburgischen Sankt Trinitatis Gemeinde zurückgegeben. Am 22. Juni 1958 fand die feierliche Einweihung der wiederaufgebauten Kirche am Małachowski Platz statt.

Von außen sah sie genau so aus, wie es Szymon Bogumił Zug vorgeschlagen hat. Etwas verändert wurde nur der Innenraum der Kirche. Den neuen Altar, nach dem Entwurf von Teodor Bursze, stellte man auf einem mit feinen Marmorplatten ausgelegten Podium auf. Auf der Altarplatte steht ein hölzernes Kruzifix, dessen Hintergrund eine mit liturgischen Symbolen  verzierte Stückarbeit bildet. Oben, dort wo früher die Kanzel war, hängt jetzt ein Altarbild aus der Hälfte des 19. Jahrhunderts, das die Auferstehung Christi darstellt. Die Orgel, die sich ursprünglich auch über dem Altar befand, wurde über dem Eingang angebracht. Die Glasmalereien beiderseits des Altars sind eine Gabe von Michalina Wedel.

In der Kirche hängt auch ein Bild von Stefan Norblin. Das Gemälde zeigt Martin Luther auf dem Reichstag zu Worms im Jahre 1521. Die Evangelisch-Augsburgische Kirche, die ja so bekannt für ihre karitative Tätigkeit war, hat jetzt nur noch das Altenheim „Tabita”. Alle anderen Anstalten wurden entweder nicht mehr nach dem Krieg wiederaufgebaut, oder sind von dem Staat übernommen worden.

Viele Veränderungen sind in der Nähe der Kirche eingetreten, die leider dazu beigetragen haben, daß diese Umgebung ihren alten, harmonischen Charakter unwiderruflich verloren hat.


: : Faltblatt zum Herunterladen (.pdf)

Zobacz także

Błąd: Brak artykułów do wyświetlenia

Odwiedź także






{noembedvideo}